SLIMSUSIE

jaha då var jag där igen. eller jag, den där känslan.

Känslan som jag varit lyckligt ovetandes om fram till för ett par år sen. Det var väl då man var "redo" för att må dåligt och inte bara vara ledsen för saker.

Känslan som gör mig rädd för mig själv.
Att känna att man inte rikitgt vill gå upp på morgonen för man finner det liksom meningslöst.
varför ska jag fylla min dag med något?

jag vet att det går över och jag vet att det finns meningsfulla saker att gå upp till. Men faan va jobbigt det är att kliva upp.

Att bara vara ledsen är så mycket enklare. så befriande. men denna känsla drives me fuckin crazy!